Idag är jag inte ett dugg kritisk mot fransmän

Trots att de är pretentiösa i det mesta de gör, så får de åtminstone ett rätt: de lär nämligen skolbarn att recitera dikter. Alldeles utantill alltså. Så Lisa 5 år väckte mig med en dikt om hur fantastisk hennes mamma är, som kramar, tröstar, läser sagor och bakar kakor. Victor sa Bonne fête maman och öppnade den presenten som jag inte höll i handen och höll på att dränka i tårar. Den senare var Lisas dikt med en fin blomma på. Den första var en receptbok med choklad. För att förstärka sanningshalten i dikten antar jag.

Live från Eurovision-soffan

Hittills har det varit roligare att titta på Lisa som dansar än på TVn.
Victor läser Snövit.
Pappa diskar.
Var är mina popcorn? Och poängblocket?

Och hur kommer det sig att det tog hela sång-partiet innan jag fattade att Sverige inte var med???

Är det här fläder?

Inte för att jag tycker om saften men man kanske kan göra brännvin av det??

SATC 2 Premiären

Oups, alla gör sig klara, bäst att skynda på.

Olika publik så jag kör samma klänning som igår, även kallad min askmolnsoutfit. Fast jag skippar strumporna på bilden, tar skyhöga svarta klackar från Karen Millen, blå/ljusblå/aprikos-scarf från HM, ljusblå örhängen från Zanzlöza, och liten aprikos väska från HM (hittade ingen ljusblå).

Source: Tiger of Sweden

Efter 11 timmars konferens var tydligen denna klänning ett uppskattat inslag för 12 kostymsnubbar (och så ryska Olga då som alla vill gifta sig med på grund av byst och blont hår). Har nog inte fått så många komplimanger på.... typ aldrig. De enda som inte kommenterade var såklart svenskarna samt amerikanen (rädd för att bli stämd).

London get ready!

Report from Divonne

Ursäkta men det här känns mer som en pigkammare än som ett fyrstjärnigt hotell. Måste vara det minsta rummet på hotellet. Har jag fått det för att jag är yngst? Tjej? Måste jämföra med ryska Olga imorgon. Nu tvätta fötterna. Och svära över att jag glömde köpa nagellack.

Idag har jag beige kjol och ljusbrun kofta på mig

Men jag tänkte att det gör ju ingenting eftersom jag har en så färgglad personlighet.

 

Dessutom passade det bra som nöd-kombination till finkläderna i väskan. När jag åker på konferens numera så kommer det alltid vara med ett par jeans, gympaskor, t-shirt och kofta. Risken är väl i och för sig liten att vulkanaska ska komma och strula till det i Divonne, men man vet ju aldrig.

 

Är däremot MYCKET irriterad över att jag glömde Katarina Wennstams Smuts hemma, nu får jag vänta till torsdag kväll innan jag kan läsa slutet. Om jag inte kan övertyga maken att läsa högt i telefonen vid läggdags vill säga. Fast då får jag nog locka med något annat än kjol och kofta.

 

 

 

 

 

 

Senaste Läst

• Marian Keyes: This charming man. Betyg: 4 av 5 lejon. Glöm chick lit, ladda upp med smågodis och läs. Skrapar lite på ytan, men fascinerar framför allt med personligheterna som du identifierar dig med antingen du vill eller inte. (Eller så är det bara jag som är schizofren)
• John Connolly: The Lover. 2 av 5 lejon. Någon slags deckare som det tydligen fanns föregångare till. Känns som att man missat något av historien. Inte dåligt skrivet men hoppar lite för mycket mellan olika perspektiv, och med ett övernaturligt inslag som känns onaturlig (:-) med tanke på stilen. Förstod dessutom aldrig riktigt slutet. (Kort sagt, blev aldrig rädd när jag läste)
• Little Miss Magic, Fickle, Shy, Naughty (Victor's favourite) and Tidy. Underbara böcker. Skrivna så att man bara måste läsa med överdriven brittisk accent. Förstod dock inte slutet av Little Miss Magic heller, och det berodde inte på språket. Vågade inte fråga Lisa om hon fattat.

Den här lille linslusen

fick mig att ta tag i ett projekt som jag skjutit upp i veckor.

Städa bilen.

Inte kan man åka runt med en sådan guldklimp i en soptipp. Och någon gång under våren, utan att jag riktigt fattat hur, så blev "vår bil" "din bil" - Ja, Du har ju den till jobbet varje dag. Ja jo i och för sig men jag brukar inte sitta i baksätet och äta kakor på väg till jobbet, eller smula sönder näsdukar, eller kasta Little People omkring mig.

Hur som helst. Maken envisades med att tiga ihjäl sin skyldighet, och jag hade redan nekat chiefen till att ta min bil ett möte, så när jag blev tillförordnad Jack-vakt med en kvälls notice, så var det inte mycket att tjafsa om. En sopborste i handen på Victor, en dammtrasa till Lisa och Mr Dammsugare till mig själv, på ett snäpp var det klart! Var väl som sagt inte så mycket att tjafsa om. Vissa kan kanske argumentera att biltvätt borde innefatta utsidan också, men det finns ju en början på allt. Tror faktiskt inte att jag dammsugit en bil sedan vi sälj-städade den vita S40'n hemma hos pappa....2003...

Som Jack-vakt får man dock bara leka och ha roligt. Och mata. Och mata. Och leka.

Sedan blev det även grillning och mys på terrassen. Med en 10-månaders i högform ända till midnatt. Som föräldrarna påpekade: så länge han har uppmärksamhet och mat så funkar allt.

Och när de äldre barnen började få tunga ögon under sagoläsningen, vem smajlade fortfarande glatt åt kameran?

10 centimeter kortare hår

Nu ska vi se om någon märker...

So British

När barnen börjar komma upp i femårsåldern är det ju viktigt att bjuda hem lekkamrater med rätt egenskaper. Zoë här till exempel är söt, väluppfostrad och med the Cutest British Accent.

Lek bara, och lyssna noga på intonationen.

jeeeez

Mars-människor har intagit mitt hus

Och sen kom det här...

jag får nog skynda mig hem nu.

 

Det här kortet trillade in

…från dagens hemmapappa.

Dags att packa ihop och åka hem och prata om lejon.

(I morse var det lejonet som skulle komma och ta mammas flingor om hon inte åt tillräckligt fort)

 

Jag tar en liten bloggpaus

på några dagar.
Behöver hitta tillbaka till min röst, samt spendera tid med maskrosor och med att inte höja rösten på mina barn.
Kram på er alla, vi ses snart.

Revolutionary Road

Hamnade otippat framför den här filmen på TVn igår. Ingenting jag skulle ha läst om filmen innan hade nog kunnat lockat mig att se den, men TVn stod på och någonting i presentatörens svada fångade min uppmärksamhet.

Fantastiskt bra film. Vill inte säga så mycket mer än Se Den och att Kate Winslet är den bästa skådespelerskan jag vet (blev bekräftat nu).

Jag kanske ska börja titta på TV igen. Dvs utvidga min nuvarande ranson av 1.5 timme per vecka (Desperate Housewives på torsdagar)

Idag är en Chocolate Truffle Cake -dag

Och idag delar jag inte ens med fyra kollegor, utan äter hela själv.

 

Det regnar. Och är svinkallt.

 

Jag deppar efter att igår ha packat upp min sommarklädeslåda och insett att den var "jag-har-ingenting-att-ta-på-mig" personfierad, om den nu hade varit en person. Funderade allvarligt på att hiva den på tippen (skoja bara, menar såklart skänka till de fattiga) och köpa allt nytt på HM. Även en sommargarderob enbart från HM måste vara bättre än det där gamla skräpet. Insåg sedan att mitt kontosaldo står på ca tusen spänn fram till september. Så billigt är väl inte ens HM. Crap. Ingen kommer ta mig på allvar på jobbet när jag kommer i ett gammalt beiget Lindex-linne som jag ärvt av mamma.

 

Och så säger alla bara nej till mina förslag.

Män är värdelösa egoister.

Och Hannah vill inte komma och hälsa på.

Har jag glömt något? Möjligtvis att jag nu mår illa av all chokladen.

 

 

Det blev sådär tyst igen

Jag ropade. Inget svar. Släppte bäddningen och rusade in på Victors rum. Möttes av det här:

Det finns hopp. Gôtt.

Dagens Lek

Barnen sprang iväg och lekte medan vi satt kvar vid frukostbordet med varsin kaffekopp. Efter en liten stund kom Victor tillbaka, och bad mig sätta i ett av Lisas spänne i hans hår. Jag hjälpte såklart till, och ignorerade glatt de mörka blickarna från maken.

Victor sprang iväg igen, och visade stolt frisyren för pappa på vägen. Efter några minuter kom han tillbaka igen, och denna gången kröp han under bordet utan ett ord. Jag höll mig en stund, men kunde till slut inte låta bli att kika under bordet och fråga:

"Vad gör du Victor?"
"Mim gömmer mig"
"Gömmer du dig? För vem då?"
"Lejon"
"Jahaaaa. Kommer det ett lejon!"
"Ja lejon komma ta pänne mitt håj"

Detta med Ni-andet

Redan när jag extraknäckte som ekonomi-journalist under studierna (vi snackar sent 90-tal...) och ibland fick åka på flashiga presskonferenser i Stockholm, upptäckte jag till min förvåning att viss servicepersonal Niade mig (vi snackar student strax över 20 i dräkt från Monsoon så kan varken skylla på ålder eller klass).

Min vistelse i Stockholm nyligen visade att trenden ökat, och att största delen av restaurang-, hotell- och butikspersonal nu Niar. Varför gå bakåt, till något som en gång avskaffats och som alla var nöjda med? Varför lägga in en barriär?

Antagligen kommer det från globaliseringen? Många unga som jobbat utomlands och vant sig? Internationella kedjor? Inte vet jag, det är spekulation. Och visst, när man är van att Nia kan det ibland kännas konstigt att säga Du till alla, men det går snabbt över och det är ju det som är så skönt, så trevligt, att vi alla är på samma plan.

Och hur är det tänkt att man ska svara, när man står i kassan på Filippa K och tjejen i samma ålder (ok då några få år yngre) undrar om "Ni vill ha en kasse?" Ska man behålla avståndet och svara med samma mynt eller ska man köra hela nedklassningen (sån där servicepersonal asså, nästan som tjänstefolk ju) och Dua tillbaka?

Till slut blev det en sport; jag hittade en anledning att Dua först, för att se vad svaret blev. De flesta höll ståndet och Niade iallafall. Tack till tjejerna på Tiger (x2) och Zanzlöza Zmycken som inte gjorde det. Även SAS telefonservice klarade testet.

Jag säger i alla fall Nej Tack. Har fortfarande i färskt minne hur jag förklarade för svärmor, på andra träffen, att om jag skulle vara tvungen att Nia henne (vilket är coutume i Frankrike) skulle jag bli så nervös över att säga fel och trött på att tänka extra mycket, att jag antagligen inte skulle prata särskilt mycket. Att dela upp i Niande och Duande skapar mer problem än det löser. Det finns andra sätt att visa respekt, eller brist på respekt, på.

Nya ord

Jennie bloggade om nya ord och fick mig att tänka på förra lördagen när Victor bytte c mot d och tyckte det var jättekul att vara på "Barbe-doo" hos kompisen Jack. Snabbt adopterat av alla vuxna, och kommer nog hänga i ett tag.

Och så bara helt apropå, lite foton av söta barn:

The trouble with Brownies

From: Sofia
Sent: 05 May 2010 13:19
To: Hannah
Subject: Hur mycket ar "a stick butter"?

From: Hannah
Sent: mercredi, 5. mai 2010 13:36
To: Sofia
Subject: RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

Joanne sager 2 gram. He he

---

From: Sofia
Sent: 05 May 2010 13:44
To: Fahlgren, Hannah
Subject: RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

Seriously. Vi ska baka brownies.

---

From: Hannah
Sent: mercredi, 5. mai 2010 14:13
To: Sofia
Subject: RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

Men det ar ingen pa hela Audi som vet, jag tror det ar amerikanskt

---

From: Sofia
Sent: 05 May 2010 14:23
To: Hannah
Subject: RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

You bought the bl**dy cookbook for Lisa! Find out! And "a cup" too.

---

De : Hannah
Envoyé : mercredi, 5. mai 2010 14:32
À : Sofia
Objet : RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

114 gram, en cup ar 2.4 dl.

www.onlineconversion.com/

Skicka smakprov!

---

From: Sofia
Sent: 05 May 2010 14:53
To: Hannah
Subject: RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

Nu star de i ugnen! Luktar fantastiskt!

---

From: Sofia
Sent: 05 May 2010 16:53
To: Hannah
Subject: RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

Otackt goda brownies blev det

---

From: Sofia
Sent: 05 May 2010 21:53
To: Hannah
Subject: RE: Hur mycket ar "a stick butter"?

Brownies completely ruined the effects of my Bums & Tums class from this morning. Might as well finish them off.

---

Hört på radion

Tydligen har många pakistanier (säkerligen andra också men det var dem som nämndes) som invandrade till Storbritannien på 60-talet problem med att det nu invandrar många polacker (säkerligen andra också …), och de beräknas därför rösta konservativt i dagens val.
?
?

Press-stopp: Lisa har en lös tand!

Återstår sen bara att se om det blir en mus eller en fe som kommer med en slant, och vilken valuta det blir i.

Sju saker

1. Jag tycker om att städa mitt hus. Sådär 3-4 gånger om året. Resten av tiden tycker jag bättre om att betala någon annan för att göra det, och använda tiden till något annat.

2. Jag tycker det är lite synd att jag inte har någon sångröst. Och ibland undrar jag om det inte bara är en fråga om träning?

3. En gång tog jag ganska illa upp när mina föräldrar blev ombedda att beskriva mig med ett ord och valde: Ambitiös. Sedan hittade jag inget bra själv och kom över det.

4. Jag har blivit mer materialist sedan jag började jobba i ett av världens dyraste, och rikaste, länder. Har väl något att göra med att man ser så mycket fina saker omkring sig… Skyller lite på maken också, som är uppfostrad materialist, dock i mer modesta proportioner.

5. Vid slutet av maj kommer jag för en /förhoppningsvis/ begränsad tid vara ensam familjeförsörjare. Maken har sagt upp sig och startar eget. A man's gotta do etc etc. Jag har därför utnämnt mig själv till starta-eget-coach. Hmm.

6. Jag är mestadels tokförälskad i min man (däremellan vansinnigt ilsk).

7. Jag får ofta tårar i ögonen när barnen är gosiga mot varandra.

Tävling

Vi pratade om eländet i Louisiana. Sedan om vilka stater som ligger nära. Sedan om stater kort och gott. Och om hur många vi kunde. Sagt och gjort, papper och penna kom fram och vi började lista. På cirka 20 minuter hade vi kommit på 41. Hur många fixar du?

Det regnade och regnade

och regnade, hela helgen. Till slut fick vi nog och drog på barnen regnställ och stövlar och gick ut iallafall. Det doftade som en hel skog i trädgården, det vill säga ljuvligt...

Vi kikade runt lite på allt som behöver göras. På allt som växer. Och på allt som blommar, eller inte blommar.

Jag väntar och väntar. Hoppas att de blir blå. Men har ett vagt minne av att de är rosa.

Syrenerna doftar ännu ljuvligare när det regnat

Det här är för övrigt en liten kille utan blöja. Han ville testa, gick väl sådär.

Mycket var vått idag

Efter diverse snigelsånger fick vi nu se en i verkligheten.

Han ville dock inte alls sticka ut sitt lilla huvud (som han gör i sången),

trots att det regnade

Slajmiga är dom allt

Första rabarberpajen för i år blev det sedan.

Kunde varit egenproducerad rabarber om inte maken kört över

min nyplantering med gräsklipparen redan första veckan.

Ok, de var inte särskilt stora, men ändå.

Börjar bli akut att hitta trädgårdsmästare.

Debrief April

Jag fick en egen avdelning att pyssla med.

Jag blev av med min chef.

Jag fick högre bonus än jag räknat med.

Jag fick nya spännande uppdrag att pyssla med.

Så?

Idiotiskt att skriva va?

Borde väl betyda att jag kommer bryta benet nästa vecka? Eller att värmepannan kommer att paja? Eller att jag får sparken?

Nä.

Det måste nämligen vara belöningen för min askmolnshistoria.

Sådeså.