När han kastar lunchen på golvet
När han river ut köksskåpen fortare än jag hinner plocka in
När jag hittar mina kläder från garderoben i högar på golvet
När han smiter ut på den kalla, smutsiga verandan så fort man vänder ryggen till
Och när han slår Lisa
Då tar mitt pedagogiska tålamod slut, och jag undrar om inte ett rejält kok stryk är underskattat som uppfostringsmetod?
Ja, vi har just flyttat och det är en stor förändring i hans liv
Ja, han har fått lite mindre uppmärksamhet än vanligt den senaste tiden
Ja, vi skulle kanske kunna barnsäkra mer men basically skulle det innebära att förvara allting på två meters höjd (eftersom han puttar omkring stolar för att klättra upp där han inte når), och att limma igen dörrarna.
Men ändå. Suck. När kommer tonåren?
2 kommentarer:
He he he "mitt pedagogiska tålamod"! Den som ändå hade det någon gång...
Vi har aldrig haft barnsäkrat någonting, mer än trappgrind på övervåningen. Är han inte bara rastlös och glad i det nya huset?
Fast jag vet... småpojkar är omöjliga. Einar kan inte stå i köket och bara titta, han är på ALLT! Och ofta går det honom i stöpet. Han är ändå snart tre ju.
Jo han är ju nyfiken sà det räcker till och blir över. Och det gäller hela huset tyvärr.
Det värsta är att det kan bli sà farligt av det ocksà.
Med Lisa barnsäkrade vi heller ingenting, när vi flyttade in i förra huset (Lisa 2 àr) förklarade vi bara att man inte fick gà i trappan utan mamma eller pappa, och sà var det bra med det. LYCKA!
Skicka en kommentar