måndag 16 februari 2009

Sportlov!

Så kom vi äntligen iväg på vår lilla sportlovs-vecka i Combloux i franska Alperna. Vi mötte upp med våra vänner från Lyon, och bodde i en lägenhet med den här fantastiska utsikten:

För er som inte är så hemma på alpvyer, så är det faktisk självaste Mont Blanc man ser. Trots att man i Geneve ständigt påminns om detta fantastiska berg, antingen genom att se det, eller genom "rue Mont Blanc", "café Mont Blanc" etc, så tänker jag ganska ofta på sketchen med Galenskaparna: här är den för er som vill få er ett gott skratt:

Vi gick ut hårt första dagen med skidlektioner för både mamma och pappa. Mamma hade ganska små förhoppningar på sin skidprestation, men desto större på skidläraren. Det visade sig dock att skidåkandet gick strålande medan inte ens en ordentlig dos med fantasi kunde göra sjuttonårige Quentin mer intressant än för att guida till de bäst passande pisterna... Vilket naturligtvis var meningen.

Pappa gav sig på snowboarden med gott humör. För alla hemma i Sverige som fortfarande fnissar över Gregs prestation på Kinnekulle för några år sedan, så kan vi nu stolt meddela: Det gick JäTTEBRA, och Greg kan nu ta sig nerför en grön backe alldeles själv! Vad svanskotan tycker om lovet förtäljer dock inte historien...

Efter en rejäl dos med pulkaåkning första dagen, var det dag nummer två dags för Lisas debut på skidor. Första passet var en kollektiv "lekstund" i en snöpark där följande hände enligt alltid lika utförliga Lisa: "Först skulle man glida så här med fötterna och sen fick vi fika". Dagen efter fick Lisa och Clara en alldeles egen skidlärare under en och en halv timma. De fick lära sig att åka uppför lilla sluttningen med repet, och att ploga nerför. Jean Skidläraren försökte även lära dem att stanna, men det var de mindre intresserade av... Framför allt lärde han dem att man ska ha kul när man åker skidor!


Pulka var jätteskojigt tyckte Victor, som hojtade och viftade med armarna när man stannade. Spring mera mamma! Det blev även en del snöpromenader för hans del, och mycket observerande av små och stora ting. Han lekte nöjt med en barnvakt under en eftermiddag, och förstod inte alls varför kompisen Guillaume mest gnällde efter sin mamma.

Nu är det bara att planera in nästa tillfälle att åka skidor. Jag ska nog vänta några dagar, för vi fick trots allt till minst en och en halv timma var med skid/snowboardåkning varje dag (långt över förväntan med två småbarn), så sista dagen kändes det allt lite i låren. Men det underbara vädret med strålande sol och klarblå himmel, och 360° utsikt från Christomet kompenserade väl för lite träningsvärk. Samt tanken på att Greg städade lägenheten medan jag njöt...










1 kommentar:

Marie sa...

Det ser alltför underbart ut för att vara sant! För vår del var det fem år sedan Alperna, eller nej då var det förresten inte Alperna utan Klippiga bergen. Svenska fjäll blir ju aldrig detsamma! Lisa ser verkligen ut som en hejare redan!