Min man motorcykelpolisen

Vi leker på Victors rum när Victor plötsligt tittar ut genom fönstret och säger:
- Där åkte pappa iväg
- Nä det var nog inte pappa
- Jo det var pappa på motorcykeln
Jag tittar ut och ser att jodå, motorcykeln är borta och grinden öppen.
- ööh jaha. Ja han skulle väl bara handla något kanske, säger jag fånigt samtidigt som jag tycker det är väldigt konstigt att han inte sa vart han skulle.
Lisa blir genast lite orolig och hänger i fönstret ett tag, men ger sedan upp och går och klinkar piano istället.

En kvart senare kommer rymlingen tillbaka, med ett fånigt/halvstolt/illmarigt ansiktsuttryck.
Jag höjer på ögonbrynen och väntar på förklaringen.
- Jag följde efter en bil.
Jag höjer lite till på ögonbrynen.
- Ja det var en bil som stannade utanför porten och tog ett kort på vårt hus. Sen åkte han iväg direkt, det verkade skumt så jag följde efter.
Jag gör en snabb huvudräkning: Maken satt på sitt kontor, såg killen åka iväg, måste ut i hallen, ta hjälmen, ta på sig skorna, starta motorcykeln, vänta på att grinden öppnas...
- Hann du ikapp honom då?
- Jajamän. Borta vid vägen som går ned till ridskolan.
10 kilometer bort.
- Och vad sa han då?
- Han tyckte vårt bananträd var fint. Han visade mig kortet.