1.7 kilo

väger krabaten nu (jag får inte säga Maggie för maken längre för han är rädd för att det blir en pojke med personlighetsstörningar som kommer ut).

3D-bilden visar pappas mun och mammas näsa.
- Nämen oj, sa Lisa, nu ser det ju ut som en riktig bebis!
- It's a boy! hojtade Victor.

Själv väntar jag på att vem det nu är ska flytta sig lite neråt i magen så att jag kan börja andas normalt igen. Men än så länge virvlar de där 1.7 kilona runt ganska bra där inne, särskilt till Trygga Räkan och Smurfarna. Och förresten, är det inte en myt det där att de rör sig mindre mot slutet? Jag hade aldrig känslan av att mina lugnade ner sig. Lek du, jag kan andas senare.

Lunch at the beach

Nu vet jag varför jag inte jobbar onsdagar.

Hot hot hot

28 grader i sovrummet vid läggdags, trots att vi öppnat och vädrat så mycket det gick. Luftkonditionering var sönder på kontoret idag så jag åkte hem och jobbade istället, tjänade några grader men höll ändå på att storkna framför datorn. Poolen på sportklubben var för varm, så vi stannade bara en timma.

Idag kör vi i-landsproblem.

(Maggie verkar dock trivas, hon har dansat hela dagen. Eller så går hon igång på vatten.)

Kvällsdiskussion

Jag och Victor pratar om att älska varandra.
- Jag älskar Emilia och Melvin (kusinerna i Sverige), säger Victor. Fast Melvin kan inte prata så bra.
- Nä, säger jag. Men du kan ju prata med honom. Han förstår det mesta du säger även om han inte kan svara.
- Ja men jag vill bara säga jag älskar dig till Emilia. (Paus) Melvin skrattar mycket.
- Ja han är glad nästan jämt.
- Håkan han skrattar också och Maria skrattar också (föräldrarna). Dom är så glada.

Mera B-day

Efter en mini-semester i London och en lite längre semester i Sverige hade vi nästan glömt att det fortfarande är högsommar, tills vi kom hem till något slags tropisk värme. Bad, glass och karusell stod därför på födelsedagsprogrammet, härligt :-)

Fölsedaslunch i Annecy

Picknick med Eric Gadd

Nu känner vi oss riktigt svenska!

Var är kaniiinerna?

undrade Victor men med Rabalder fick han snabbt annat på tankarna. Blä så tråkigt att sitta på bänken tycker mamma. Försöker förhandla med maken att Flumeride går bra även om man är i sjunde månaden. Support, någon?

Picknick i Truve

Dagens andrepilot

Morgonstund...

eller nåt

London i bilder

Inte vågar man åka en London Eye som lutar så här??

Iallafall inte när det är en timmas kö.

Coola Lisa kände sig genast som hemma i storstaden

Visst känns Big Ben alltid kortare än man tänkt sig?

Prinsen och prinsessan poserar utanför Westminster Abbey

Den här flashiga dubbeldäckaren körde Victor från andra våningen

Drottningen var hemma men vägrade komma ut och vinka

Att klänga lite på Nelson hör ju också till

Lejonen är dock alltid större än man tänkt sig.

Iallafall när barnen vill klättra upp på dem.

Det finns mycket kvar att göra, så vi kommer snart tillbaka igen!!

Londons sevärdheter i all ära...

... men är man 6.5 och 3.5 år så är det väl få saker som går upp mot en riktig lekpark. Vi smet ifrån förberedelserna för 30-årskalaset en stund och hittade en en park som dessutom hade styrketräningsmaskiner för medföljande vuxna. Första gången jag såg det. Men satt så bra på min gunga jag.

Ankor är hungriga i de flesta länder

Speed-dating med Londons sevärdheter

Trots att vi inte kom iväg in till sta'n förrän vid tio, så hann vi med en mängd sevärdheter. Först en tur i the Tube, sedan en promenad längs Themsen till London Eye förbi ett antal skojiga gatuartister, sedan Westminster Bridge med Big Ben och Houses of Parliament. Westminster Abbey fick sig en titt och en promenad via Victoria tog oss till Buckingham Palace. Lite grönska fick vi sedan i Green Park och lunch passade bra vid Piccadilly Circus. Lord Nelson stod lika högt upp som vanligt på Trafalgar square och lejonen fick sig en klapp. Sedan glass och dubbeldäckare tillbaks till tågstationen (de röda bussarna kommer nog vara det som Victor kommer ihåg bäst från London). Dagen bjöd på sol och vi klarade oss utan blåsor på fötterna vilket måste räkna som en bedrift så mycket som vi gick.
Nu tillbaks till Hannah och kvällens festligheter.

Birthday Girl!

Vi kom fram till slut!

London calling...

... men vetisjutton var vårt plan är nånstans. Vi som gick upp tidigt och skyndade oss, och så får vi lunch-vouchers istället för gate-nummer :-(
Men GRATIS FÖSSELSEDA NANNA, vi kommer så fort vi kan!!!

Det pratades mycket...

... om bebisen under kvällen. Klappa och krama och prata med, pussa och fota.
- Men hur ska vi laga din mage sen när bebisen kommit ut då, undrar Victor.
Lisa förklarar, till en storögd Victor. Sen drar han upp tröjan och säger: - Bebisen kan få äta från mina bröst också.
- Var ni alldeles själva du och pappa innan vi fanns? undrar Lisa
- Jaa, alldeles själva. Tänk vad lugnt och skönt vi hade det, säger jag allvarligt.
Lisa rycker på axlarna. - Och tråkigt också va? lägger jag till och nyper henne i sidan så hon fnissar.
- Men vad ska bebisen heta då, säger Victor.
- Vad tycker du?
- Jack. Eller Sam.
Sedan ligger vi Victors säng och läser saga. Båda två har händerna på min mage och snart kommer sagan i andra hand, det blir en riktig föreställning där inne. Lisa är van, hon är tålmodig och känner rörelser i stort sett varje dag, men Victor har inte känt så starka sparkar förut och är lite skräckblandat förtjust. Han fnissar högt varje gång han placerar handen och får en buff till svar. Sen nöjer han sig med att titta på hur magen rör sig, och fnissar lika mycket.
Puss och godnatt till hela familjen.

Flisan i sommarkvällen

Dagens godnattvisa 2

Idag ska jag sjunga om grodan, sa Victor:

melodi: Var är tummen (ungefär)

Var är grodan, var är grodan
Snattar hela dagen, snattar hela dagen
Hur mår du idag då, tack så mycket bra då
Spring din väg, spring din väg.

Ps. Har ingen aning om var han lärt sig ordet snatta. Tydligen har han iallafall lärt sig att det är en bra idé att springa efteråt.