Operation övertalning, del två

Fördelar med att ha en trädgårdssoffa:
- man kan klämma in fyra barn på den och tre vuxna med små rumpor = behov av färre stolar
- man kan lägga upp benen och sitta skönt och läsa
- det är lättare att flytta/bära en soffa än två stolar
- det ser chict ut
- inga andra fransmän har det
- Lisa och Victor kan leka tåg
- vi kan sitta tillsammans och mysa och titta på stjärnorna


Den här argumentationen borde väl göra susen?

Operation övertalning

gäller det att få till nu. Jag måste nämligen ha en trädgårdssoffa. Mmm vad mysigt för terrassen, med stolar och bord och stora kuddar!

Maken är inte lika övertygad om det viktiga i att ha en soffa. Framför allt inte om det innebär att man måste åka själv den låååååånga vägen till IKEA, när vi har andra trädgårdsmöbelaffärer på mycket närmare håll.

24 timmar har jag på mig. Hmm.

Aaaargh!

GAP måste vara världens bästa affär för barnkläder.
GAP har tjusig websida.
MEN:
GAP skeppar endast inom USA. Carola: Du måste vara världens lyckligaste!!!!

OCH VI BOR 200KM FRåN NäRMSTA AFFäR!

Ps. Tur att man laddade upp lite under påsklovet i Lille. Ni har väl inte undgått att se det på vissa foton, tihi.

Mammas godingar

... dom här är go'ast. Så är det bara.

Här kommer skatteåterbäringen!

... eller nå't så'nt fick jag lust att utbryta på påskafton framåt åttatiden.

För att förklara varför måste jag dock göra två parenteser:

1) För fransmän (i synnerhet makens familj) är de flesta högtidsmåltider något man äter på dagen, inte på kvällen. Därav den relativt enkla påskaftonsmiddagen.

2) 20% av fransmännen har pommes frites och kött som sin favoriträtt. Så var det med det snobbiga "cuisine française". Pommes frites är något av en regionalrätt i Nord-Pas-de-Calais.

Nu tillbaks till det jag skulle säga: På påskaftonskvällen satt vi så hos min svåger efter en eftermiddag med barnkalas och en massa tårta. När det blev prat om kvällsmat föreslog värdinnan att "vi åker väl och hämtar lite pommes frites". Ungefär som vi i Sverige åker och hämtar pizza eller kinamat.

När maken så tog på sig skorna för att med sin bror åka och hämta "maten" ropade jag "du kan väl ta några foton till min blog" med ett stort ironiskt leende. Varvid maken räckte ut tungan eller något liknande och sade att han inte tänkte bidra till att jag drev med hans rötter. Min ripost blev "jag driver inte med er, jag förvaltar det historiska arvet" utan något som helst hopp om att det skulle få någon opinion att svänga. Inte ens när jag såg handen sträcka sig efter kameran trodde jag att det skulle ge någonting, snarare foton av rabatten utanför eller vår inte helt rena bil.

Men attans, ta mej tusan, holy shit och allt vad man kan utbrista; Här kommer resultatet:

Visst struntar jag blankt i hur mycket pommes frites fransmännen äter (jag och Victor åt potatismos, mums). Eller hur det ser ut där de görs. Men att min käre make nu engagerar sig personligen i mitt blog-projekt, med resultatet att hans bror muttrade något obegripligt mellan tänderna och fick förklara för den något förvånade pommes frites-mästaren att "han är ny i sta'n, har aldrig varit här förut" medan förevigandet utfördes - det ni, det är Ömhetsbevis det :-)

Nämen vilka treeeeeevliga barn!

Så otrooooligt VäL de uppfört sig under påsken!

Det var Prussiluskan som sa det. Inte jag.

Baseball

Nästa säsong ska jag spela med The V-Giants®.

Än så länge förbereder jag mig med chokladkaniner i aluminiumfolie

som någon konstig prick lagt i rabatten (rätt ok smak på folien också).

Grattis Ninni på 22-årsdagen!

... önskar favvis-syskonbarnen och föräldrarna!

Påskharen

... kom lite i förtid till Tatie Liliane. Gjorde ingenting tyckte Lisa & Victor som glatt letade ägg i trädgården. Och åt jord. (En av dem).

För er som tror att jag överdriver...

... så här ser det faktiskt ut här.

IKEA-tricket

Vi åkte till IKEA för att köpa:
- en billig barnstol i plast till Victor, att ha hos svärmor
- en påse köttbullar, att äta till lunch
Total kostnad: ca 20€

Vi åkte därifrån med
- en barnstol
- två tågbanor
- en brandsläckare
- fyra säkerhetsvästar
- två handdukar
- ett täcke (det är kallt här i Norr)
- ett påslakan
- 4 restaurangluncher i magen
- 4 glassar i magen
Total kostnad: 200€
(Trädgårdsmöblerna kunde vi ju inte rimligen tro att vi skulle få med oss i bilen hem. Inte heller 3-metersmattan maken ville ha.) ).

All is well in Kolgruveland

Resan ok, började regna 10 mil från Lille.
Sovit tre timmar med splattrande Victor.
Svärmor har skaffat e-mail.
På väg till Ikea för att köpa barnstol till Victor.


Sent from my Windows Mobile® phone.

Work efficiency

I kristider måste man dra in på kostnaderna. Så idag har jag:
- sparkat en högavlönad
- sparat 10% av mobilkostnaderna
- sparat 50% på läskeblask i personalköket
- sålt några tjänstebilar från folk som inte förtjänar dem
- dragit in franska-kurser för dem som fortfarande inte har lärt sig
- sagt upp mitt abonnemang på Dow Jones Factiva. Vem behöver det när man har Facebook.

Puh! Dags att ta lov!

Påsklov

Snart är det påsklov sägs det.

Då får man äta ägg (dock tveksamt hur det är med de kokta äggen i Frankrike) och choklad (det finns det däremot kilovis i varje hem). Kom just på att jag måste packa ner Lisas kritor så att vi kan måla äggen hos svärmor. Vad ska man egentligen ha att måla med? Tuschpennor kanske är bäst?

Jag har skrivit Glad Påsk-kort till våra fadderbarn. Jag har slagit in presenterna till kusinerna. Jag är nästan färdig med att packa väskan. Jag har däremot inte kommit fram till hur vi ska överleva sju timmars bilresa till Kolgruveland. Men jag har planerat min shoppingrunda.

Rullband till pulkabacken - världens bästa uppfinning

Det sägs att det är viktigt att värma upp inför pulka-åkning.

Så jag joggar väl lite här på terrassen

Ruskigt ful tuttis hon har stackars tjej

Visst ser jag jättevan ut på mina skidor? Måste bara lära mig bromsa snart.

Var är backen?

Nu vill jag stå själv. Bara bebisar sitter i pulkan.

Kool and the gang

Trevligt var det att åka skidor i söndags. Vår värd Franck, tillika IT-chef på mitt jobb, är han utan hjälm. Själv såg jag oerhört löjlig ut i hjälm (enligt maken), så jag besparar er det gapskrattet.

Enligt Franck åkte vi här i Alpernas största skidstation (eller vad man nu säger på svenska): Alpe d'Huez. Det ni. Hjälpte inte mycket där jag slirade runt. Men tydligen är det inte när man började åka som räknas, utan hur mycket man åker. Så det finns väl hopp. Och så är det väl som med det mesta, det viktigaste är att ha roligt :-D

Trevlig helg

Nu åker vi på skidhelg i Alpes d'Huez, till den här lilla söta stugan!

Tio små negerpojkar

30 små barn skulle ut i snön och yra,
6 kom i Sofias grupp, så var de tjugofyra.

6 barn skulle tåga, men en ville hem

fick stanna kvar i bussen, så var de bara fem

5 små filurer i backen måste styra

en ramla av pulkan, så var de bara fyra

4 på en pulka är ingen succé

han på stjärtlapp åkte vilse, så var de bara tre

3 små banditer fick picknick ändå

en gick ut och kissa, så var de bara två

2 små fransyskor hade trötta små ben

en blev kvar i stugan, så var de bara en

Och henne tar jag med mig hem.

Enbart.

Rolig blogg

Helt plötsligt känns min blogg urtöntig och jättetråkig. Visserligen är jag helt utmattad efter snö-utflykten med Lisas förskoleklass idag, men jag tror nog att jag hade fått fnitteranfall ändå av att läsa Mittstim. Suveränt!

Eftermiddag i parken

Efter ännu ett besök hos en dermatolog för Lisas plita på kinden (eller knapp som hon direktöversätter från franskan), tillbringade vi resten av eftermiddagen med att utforska en ny park i sta'n, som vi hittade tack vare Marina och Aleksandra. Tre barn och två kärror är ganska mycket att hålla reda på för två förvirrade mammor, men vi lyckades faktiskt ta oss därifrån med samma attiraljer som vi kom med, inklusive barn. Till och med några foton blev det. Och jag tankade bilen när vi åkte hem utan att skrika hysteriskt på någon knutte (cf Humör). Kanske beror det på att vi äntligen verkar ha hittat en dermatolog som inte har köpt sin examen på Internet, någon gång på artonhundratalet? Eller så är det Marinas lugna inverkan. Lustigt att hon ska vara italienska.

Fast mest tror jag nog det är våra underbara barn, som skapar underbara dagar.

Balansgång är viktigt att kunna här i livet

Klättring också

Det här var väl inte så smart mamma? Trodde du verkligen att jag inte skulle försöka bita i repet?

Jag fick bulle av Marina. Mycket godare än mammas torra bebiskex.