Party Party

Helgen gick i festligheternas tecken. Efter klinkers-festen på lördagen (vi var överens om två sorter och vi beställde utan att fundera) var det 36-årskalas på kvällen.

Oj, fokus blev visst lite fel. Eller kanske rätt

Vad bra att jag köpte en polis-motorcykel till Jack i julklapp

Nämen! Vad är det här för snygga människor?

Fransk-walesiska blandningar blir ju också ganska söta

Barn-hörnan. Lisa är otäckt snabb på att charma äldre killar.

Storasyster fick hålla ett vakande öga på dem...

Polsk-italienska blandningar går ju också an

Så här gör de vuxna (måste vara det polska inflytandet)

Nu börjar champagnen kicka in

Eeeeh fin present. Tack så hemskt mycket.

Mexikan-schweizisk variant

Modern höll på att sänka oss helt med sina riktiga Margaritas.

(Det drar fortfarande i kinderna när jag tänker på dem)

Och här kommer....

Tatarata.................:

FöRETAGSLEDNINGEN!


Mot all odds lyckade vi faktiskt ta oss ur sängen på söndagsmorgonen och dra iväg till Lyon. Jag och hattifnattarna det vill säga; maken åkte och jobbade i nya huset med Pat.

Gamla grannarna håller formen

Vi var ju aldrig grannar så leker inte riktigt lika bra tillsammans

Två-års-tårta till Guillaume

De här sötnosarna får avsluta bild-kavalkaden från helgen.

Bravo till barnen som uppförde sig mer eller mindre exemplariskt!

Till pappa som gjorde ett suveränt jobb med att hiva ut gammalt badrum och klädkammare!

Och till mamma som... var berusad för första gången på åratal... hade aproligt*... och knappt hade någon baksmälla dagen efter!

*Ursäkta uttrycket, kommer från Milton Keynes

Varvet

Idag är det enligt säkra källor Göteborgsvarvet. På vår Zürich-konferens utmanades vi alla av vår VD att springa nästa år, så jag började träna i morse med syster H.

8.05 var vi ute. Gick väl hyfsat, fick bara håll två gångor, begränsat med syrebrist, och vi avverkade väl 5 kilometer på sisådär 45 minuter. 21 kilometer blir piece of cake.

Men in tights

Som ni kanske vet består mitt /enda officiella nöjesliv nu för tiden av att hålla maken sällskap under dansföreställningarna som han representerar. I onsdags var det dags igen, den här gången i Annecy, en liten trevlig fransk stad som ligger väldigt vackert bland Alptoppar och sjöar.

Source: www.annecy.com

Föreställningen hette den här gången Black Swan, och med tanke på vad jag tyckte om Gustavia så var förväntningarna i bott. Jag hade krävt att få popcorn för att följa med, men det verkade inte maken ta på allvar. Dock fick jag ett glas vin i baren innan föreställningen och så hade jag smugglat med några Haribobjörnar i väskan.

Nu visade det sig att det här var mycket bättre än det förra. Kanske beroende på att det var en annan koreograf, och att det faktiskt dansades. Jag är antagligen fånig i min okunskap, men jag tycker om när de dansar på en dansföreställning. Framför allt Susana Panadès Diaz solonummer var fantastiskt vackra.

Sedan fanns det förstås några obegripliga sekvenser, som när de fyra dansarna rullade runt på golvet med fyra meterhöga plysch-hästar.

Men även några roliga, som när de två killarna (i tights) hade ett slags Bunny Battle med marionettkaniner på händerna som bråkade med varandra. Maken hindrade mig tyvärr från att ta kort under föreställningen, och jag hittade inget på kaninerna på nätet, så ni får nöja er med ett repetitionsfoto på Gabor och Susanna. (Jag hängde ju faktiskt i baren med stjärnorna efter föreställningen så nu är vi ju liksom nästan kompisar :-)

I was so Wrong

Jag tar tillbaks det där jag sa.
För nu har maken köpt biljetter till den största inomhuskonserten någonsin i Schweiz, och lovat att jag får följa med :-)

Kool and the gang

Trevligt var det att åka skidor i söndags. Vår värd Franck, tillika IT-chef på mitt jobb, är han utan hjälm. Själv såg jag oerhört löjlig ut i hjälm (enligt maken), så jag besparar er det gapskrattet.

Enligt Franck åkte vi här i Alpernas största skidstation (eller vad man nu säger på svenska): Alpe d'Huez. Det ni. Hjälpte inte mycket där jag slirade runt. Men tydligen är det inte när man började åka som räknas, utan hur mycket man åker. Så det finns väl hopp. Och så är det väl som med det mesta, det viktigaste är att ha roligt :-D

Trevlig helg

Nu åker vi på skidhelg i Alpes d'Huez, till den här lilla söta stugan!