När man
som ammande mamma
glömmer svarta väskan hemma
och sitter en hel dag
i koncernledningsmöte
i urringat
då börjar man så småningom längta
inte bara efter barn och man
utan också efter en pump
som kan lätta på trycket
och så börjar man
dra upp topen
och ihop kavajen
och tänka
- de där blickarna
och leendena
är det för att jag säger så smarta saker?
Passa på!
Snart är klyftan en minne blott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar